Nu är det officiellt att jag får stanna på PR/Info-avdelningen på jobbet några månader till. Från början var det sagt till siste mars, men nu har jag fått förlängt till siste augusti! Känns jättekul att jag fått fortsatt förtroende! 
På sätt och vis kan man säga att jag blivit “headhuntad”, vid årsskiftet är det nämligen dags för mig att byta avdelning igen, till PR/Info! I fredags fick jag förfrågan om att hjälpa dem i tre månader, jag tackade givetvis ja även om det är en kortare period! Jobbet innebär att jag kommer att jobba med Telenors intranät, lägga upp nyheter och uppdatera infon där. Med andra ord är jag åter på ett jobb som jag är utbildad till, vilket känns jättebra! Dels får jag in en fot och dels är jag så nöjd över att jag blivit tillfrågad! =)
Igår var det en fruktansvärt jobbigt dag, våra chefer började nämligen kalla oss till individuella samtal, där vi skulle få besked om vår framtid. Det fanns tre alternativ, stanna på sin nuvarande tjänst, bli erbjuden en annan tjänst eller få ”sparken”. Jag har haft en dålig magkänsla ända sen hösten kom igång efter semestern och “tyvärr” stämde min magkänsla, jag fick inte behålla min nuvarande tjänst som webbredaktör, utan blev erbjuden ett vikariat på lite över ett år eller ett ”paket” (dvs sluta på bygget). Det kändes helt overkligt att höra chefen säga det, även om jag haft det på känn. När jag kom tillbaka till min plats kunde jag knappt se mina jobbarkompisar i ögonen, jag var i chocktillstånd, arg, ledsen, lättad, förtvivlad… alla känslor på samma gång. Jag tog på mig jackan och gick, haffade Patric på vägen och satt ner i ett rum med honom och pratade igenom det hela. Som tur var fick Patric behålla sin tjänst och jag är så stolt över honom.
Efter att jag varit hemma ett tag och tänkt igenom det hela ringde jag min ”nya” chef och fick på eftermiddagen åka tillbaka till jobbet för att träffa honom. Det kändes bra att träffar honom och jag kände att det inte fanns någon tvekan om vilket alternativ jag skulle välja. Jag sov ändå på saken och pratade med min nuvarande chef idag och sa att jag tackar ja till vikariatet. Att vara kvar på Telenor kändes garanterat bättre än att ge sig ut på en nästan obefintlig arbetsmarknad.
Det känns som att jag tagit rätt beslut, på 1 år hinner det förhoppningsvis hända en del och gör det inte det, så har jag 1 år på mig att i lugn och ro hitta ett nytt jobb, istället för att börja söka desperat redan nu. Jag känner mig mest lättad över det som har hänt och jag tror och hoppas att det kan leda till något gott. Jag var kanske inte redo? Ni vet ju hur dåligt jag mått av all stress, man kan med andra ord hoppas att det lugnar ner sig nu och att jag lyckas bli en mer harmonisk människa. Sen ska jag försöka se det som att jag är ”utvald” snarare än ”bortvald” som min andra chef sa till mig idag, företaget har ju trots allt sett till hela företagets bästa och placerat mig där de tror att jag presterar bäst. Jag hoppas de har tänkt rätt. (Vad det är för tjänst jag blivit erbjuden kan jag inte skriva än, med hänsyn till att de som jobbar på den avdelningen kanske inte har fått besked ännu.)
Idag har jag varit på SPA tillsammans med Helen, jättetrevligt! Vi fick varsin ansiktsbehandling och massage, dessutom badade vi i deras varma pool, badade bastu och bubbelpool både utomhus och inomhus. Det var ju klart häftigt att bada bubbelpool utomhus bland höstlöven, tur att det var fint väder! =) Presentkortet (som jag fick i 30-årspresent) är inte slut än, så det får bli ett besök till på Ronneby Brunn. =)
Det blev en extra skön upplevelse också med tanke på vad som stundar nästa vecka, när varselprocessen på jobbet går in i sitt slutskede. Det blev liksom extra skönt att koppla av och glömma (förtränga) vad som väntar runt hörnet. Jag orkar inte oroa mig längre, jobbet och faket har bestämt sig och det är bara att finna sig i det, vad det än innebär. Den som lever får se.
Roliga glasfigurer med olika namn/personligheter.
I torsdags var jag och Helen J. på IKEA, det blev ganska spontant för min del. Det började med att vi var på after work med Helen förra fredagen, då beklagade hon sig över att hon behövde åka till IKEA men att ingen ville följa med. “Jag kan följa med!”, sa jag och så blev det, i torsdags när de hade kvällsöppet begav vi oss upp till Kalmar. Helen storshoppade verkligen, jag köpte också en hel del (men ändå mindre än jag planerat). Jag köpte en ny kökslampa som vi ska sätta över köksbordet, svart såklart, för att passa resten av vårt nya kök. Sen köpte jag lite nya lakan, grytvantar och klädvårdsrullar i mängder! Jag blev besviken på gardintygerna och mattorna, det fanns inget som dög där, men men, det finns fler affärer! Tack Helen för en trevlig tripp!
I fredags var det så dags för överraskningen jag absolut inte räknat med. Det tisslades ovanligt mycket på jobbet den dagen, jag blev givetvis nojjig, men fattade ändå ingenting. Så gick vi i redaktionen på möte och träffade vår nya chef, efter den korta avstämningen var det fikadags och plötsligt ville de andra gå och sätta sig på ett annat ställe, då började jag ana ugglor i mossen. Vi kom ner till ett rum där stora delar av övriga avdelningen redan var på plats, med tårta framdukad! Jag tänkte att det var väl för att fira Anne-Lie som fyllt 50 år, men fattade ändå inte varför jag inte fått möteskallelsen. Så var nästan alla samlade, det fnissades och pratades glatt och Anne-Lie kommer in och blir glatt överraskad. Hon får sätta sig ner, alla andra står, sen säger någon “Anette, du kan också sätta dig ner!”. Jag var i chocktillstånd, det är ju en sak att fira någon som fyllt 50 år, men 30 är väl inget! Hela avdelningen sjöng för oss, vi åt god tårta och fick presenter (en av presenterna ser ni på bild ovan)! Jag var så överväldigad av lycka över mina underbara jobbarkompisar som tänkt på lilla mig! Tack, tusen tack till er!
Igår (läs lördag) var vi och fikade med Fia och Kai, det kunde varit en helt vanlig fika, men de hade åkt ända från Schweiz för att hälsa på alla sina vänner i Sverige och vi fanns med på deras tajta schema över alla de skulle träffa. Det är snart ett år sen de flyttade till Schweiz och de lär inte flytta tillbaka till Sverige på år! Eventuellt ska vi åka ner till dem över en weekend och hälsa på, kan nog bli jätteskoj om det blir av!
PS. Sen i måndags kommer våra kissar överrens, alla är vänner och Sessan är accepterad i familjen! Så skönt att det ordnade sig efter några dagar!
Det var rätt väntat att det skulle ske, vi kallade det ”bomben” och visste att den skulle släppas vilken dag som helst och idag kom den… Varsel… Delar av organisationen omorganiseras… Vi måste se över våra kostnader… Ja ni vet allt det där. 169 tjänster är varslade i Karlskrona, 400 i hela landet, ca 15% av alla anställda. Nu får vi leva i ovisshet hela sommaren, först i september får vi veta vilka som får gå från företaget. Inte roligt, men det är onödigt att slösa energi på att oroa sig. Känner mig mest omtumlad och trött just nu.
Igår hade vi aktiviteter med avdelningen på jobbet. Det var väldigt hemligt vart vi skulle och jag trodde hela tiden att det skulle bli Boda Borg. Men gissa om jag blev glad när vi körde till Lok&Motion (gymmet jag och Patric tränar på), home sweet home! =) Vi fick varsin kjol/sarong och skulle dansa Afrodance! Tänk er mig i sarong, inte varje dag det händer… 
Passet var jätteroligt och det blev lite fnissigt eftersom övningarna gjorde att man såg lite rolig ut… =) Jag har funderat på att gå på passet, men det har aldrig blivit av, men nu när jag vet hur roligt det är kan jag definitivt tänka mig att gå på det igen. Fast det är kanske inte lika roligt utan jobbarkompisarna? Efter dansandet var vi på Två Rum & Kök och åt fondue. Gott! Vi fick dra lotter om vilka som skulle arrangera nästa aktivitet och jag fick en av ”vinstlotterna”, så nästa gång blir det kanske Boda Borg… hehe… =)
Nu mina vänner, efter månader av slit är den äntligen på plats, telenor.se! Ny design, ny layout, ny navigation och omarbetade texter. Vill ni titta lite extra på de sidor jag varit med och skapat så är det bara att surfa in på Kundservice sidor, både privat och företag. Jag kan inte annat än säga att jag är stolt över mig själv och över det jag och mina kollegor skapat! =) Jag hade även äran att strax innan jul figurera med bild och intervju på Telenors Intranät, det ni!