kembring.net

Idag vände jag mig till vårdcentralen Hälsohuset i Karlskrona, för att få en genomgång av mina födelsemärken – jag ville kolla så inget var farligt. Läkaren kollade snabbt igenom dem och konstaterade att inget såg farligt ut, men rekommendationen var ändå att använda hög solskyddsfaktor eftersom jag har rätt många. Jag visade henne en i nacken som jag stört mig på länge eftersom den stack ut så mycket, varefter hon svarar “den knipsar vi av med en gång”. Jag hann inte reagera förrän hon satt där med saxen i handen och klippte av den, det sved bara till lite! Hon sa att den var lätt att ta eftersom den bara satt fast på några millimeter, ville jag ta fler så skulle det vara av kosmetiska skäl och då kunde jag räkna med ärr. Hon erbjöd sig att ta något på ryggen till hösten bara för att se hur min hud läker, hos vissa finns det risk att det bildas keloidärr, alltså ett riktigt fult ärr och risken är ännu större ifall man utsätter det för sol.

Jag är nog lite osäker ändå – brun fläck eller ärr, känns som det inte spelar någon roll och nu vet jag att de inte är farliga. Jag får se om jag väljer att ta bort fler till hösten helt enkelt. Bäst av allt är ändå att jag blev av med den jag störde mig mest på! Nöjd och glad!

Personligt

Ibland undrar man över det där med ödet… För ett tag sen blev jag och Patric inbjudna till Saras 30-årsfest, maskerad med filmkaraktärstema. Kul idé även om jag inte var så förtjust i tanken att vara utklädd till Galadriel (Sagan om Ringen). Patric var mindre sugen, men jag kände ändå att det kanske kunde vara skoj. Jag frågade Sara om jag kunde klä ut mig till någon annan filmkaraktär och det gick bra. Sen var det då det där med att komma på till vem? En kollega på jobbet gav mig tillslut idéen att vara Lisbeth Salander (Millennium). Svartklädd och allt, perfekt för mig! Helgen innan (dvs helgen som var) bokade jag flygbiljett till Stockholm och allt var frid och fröjd… Men på måndagen började jag känna mig lite krasslig och på tisdagen mådde jag inge vidare, ont i halsen och förmodligen feber. Jag stannade hemma från jobbet onsdag och torsdag och började faktiskt känna mig piggare! Lite hosta kunde man väl stå ut med! Nöjd och glad insåg jag att jag nog skulle kunna resa upp till Stockholm trots allt.

Men säg den glädje som varar… På nyheterna började de prata om en vulkan på Island som fått utbrott och ett askmoln som spridde sig över stora delar av Sverige (och andra länder). Luftfartsverken började ställa in flyg och stängde tillslut hela luftrummet över Sverige. Under hela fredagen satt jag och undrade om jag skulle komma iväg, de visste ju inte när de skulle öppna luftrummet igen. Mina känslor gick från hopp till förtvilan, luften gick ur mig fullständigt, jag tappade lusten, jag visste inte om jag ens ville åka upp längre. På kvällen kom så samtalet från Blekingeflyg, planet var inställt. Nu sitter jag bara och väntar på att få veta om jag kan få pengarna tillbaka för den tänkta flygresan hem från Stockholm också.

Vad är sannolikheten? Först ett elakt virus och sen kommer ett askmoln i vägen? Ville ödet annat så talade det sitt tydliga språk. Jag fattade vinken, okej? Nu hoppas jag bara att min kära Sara får en alldeles underbar födelsedagsfest! Och jag tror jag är förlåten för att jag inte kommer, för vem rår på en naturkatastrof?

Nöjen, Personligt, Vänner

Handledarbeviset!

Den 12 januari skickade jag in ansökan om att få bli handledare för Patrics övningskörning. Idag kom beviset, det tog alltså över 2 månader att få beviset! Snabbt jobbat, verkligen! Nu börjar en rolig (?) period, nu ska här övningsköras! Jag hoppas att Patric är en lydig elev och att jag lyckas behålla mitt tålamod…

Personligt

För er som ännu inte hittat till Facebook kommer här en liten uppdatering om vad som händer i mitt/vårt liv.

Följetongen handledare
För över en månad sen skickade vi in ansökan till Transportstyrelsen om att jag ska få bli handledare till Patric när han tar körkort. I förra veckan ringde jag och undrade hur lång tid det skulle ta. Hon gick igenom mina papper och sa att det saknas en stämpel på intyget om att vi gått handledarkursen. Jag frågade om jag då skulle skicka in intyget på nytt med en stämpel, men se nä, det gick inte! Istället har vi nu fått en utredare på vårt “fall”, som ska gå igenom våra papper och som kommer skicka ett brev på posten om det saknas något… Yay, vi har en utredare! Det har vi inte haft innan! Med lite tur kan vi kanske börja övningsköra när snön smällt?!?! Byråkrati…vändar…papper…samhälle!

Rammstein & Combichrist
Igår, tisdag, var vi på Malmö Arena och stillade suget i konserttarmen lite. Vi hade inte lyckats få ståplater, men relativt bra sittplatser. Combichrist var förband och det kändes ju lite udda att sitta och stampa takten när man är van vid att stå framme vid scenen och studsa. Men man är ju inte 20 år längre å andra sidan… Combichrist öste på bra och verkade gilla att kasta trummor och stativ på scenen, rätt roande och speciellt roande att se de stackars nissarna som gick omkring och ställde tillbaka allt på sin plats igen. =) Combichrist passar dock bättre i en mindre, rökig klubblokal än på en stor arena.

Rammstein höll också måttet, kanske lite mycket “repriser”, har man som vi sett dem innan, så kände man igen mycket. Men det gjorde inget, man fick eld, fyrverkerier, diselånga, krutrök, en jättepenis som sprutade konfetti och så lite industrihårdrock på det! Väldigt bra!

Turkiet
Idag har vi bokat en resa till Side i Turkiet! Ett 5-stjärnigt lyxhotell med spa, all inclusive! Ska bli så gott att åka dit i slutet på augusti och bara ha det bra/bättre/bäst!

Lite länkar med bilder på hotellet för den som vill bli lite avundsjuk:
www.ving.se
www.hotelseaworldresort.com/seaworld

Familj, Musik & Konserter, Nöjen, Personligt

…eller inte! Imorse fick jag roa mig med att skotta ut bilen, kommunen hade nämligen satt ut parkering förbjuden-skyltar; “vägen ska snöröjas”. Det tog nog en halvtimma och snön vägde bly, men ut kom jag tillslut. Min kära Pake hade lite dåligt samvete eftersom han smet till gymmet istället, men jag tror minsann att jag fick mer motion än vad han fick! Haha! =)

Personligt

För snart två timmar sen blev jag av med min sista visdomstand. Det var en mycket obehaglig upplevelse, på något sätt värre än när jag drog ut den förra. Vet inte varför det var mer obehagligt denna gången, den knakade mindre, men jag tog å andra sidan mindre bedövning. Så när Carina började bända och vrida spände jag varenda muskel i kroppen och kved ynkligt, eftersom det kändes som det gjorde ont. Men förmodligen gjorde det inte ont utan det var nog själva upplevelsen i sig som var jobbig. Nu sitter jag här med en bomullstuss i munnen, sväljer blod och känner hur bedövningen börjar släppa, det liksom kittlar på läppen. Carina sa att jag kunde äta efter två timmar, det är om en halvtimme det, tror jag avstår…

Som tur är hade jag bara två i överkäken, i underkäken har det inte kommit några och kommer inte att komma i framtiden heller. Så det är en oerhörd lättnad att vara av med båda! Den senaste drog jag ut för tre år sen visade det sig nu när jag satt och letade efter inlägget i min gamla blogg ->

Personligt

Insnöad bil...

Burr vilken vargavinter det är… snö, snö, snö och så lite mer snö, sen lägger vi på några eller flera minusgrader på det! Vår stackars bil är helt inplogad/insnöad… Får se när i orkar ta fram en snöskyffel, tills dess blir det buss… =)

Personligt

Vår lilla Aygo rullar på, men som ni vet så saknar Patric körkort, något som det ska bli ändring på! Givetvis tänkte vi då att jag ska vara handledare, så vi kan övningsköra för glatta livet. Men varför göra det enkelt? Det är ett antal saker som måste fixas innan Patric kan sätta sig bakom ratten med mig tjatandes bredvid…

1. Avgiften för körkortstillståndet måste betalas för att Transportstyrelsen överhuvudtaget ska titta på ansökan. – Fixat! 

2. Patric behöver ett körkortstillstånd. – Fixat!

3. Jag som blivande handledare måste ha gått en handledarkurs på ca 3,5 timma tillsammans med min elev. – Fixat!

4. Avgiften för handledartillståndet måste vara betald för att Transportstyrelsen överhuvudtaget ska titta på ansökan. – Fixat!

5. Transportstyrelsen behöver godkänna mig som handledare, de behöver bevis på att jag gått utbildningen och Patric måste då sen tidigare ha sitt körkortstillstånd (som han ju har enligt punkt 2).

Och där är vi alltså nu, på steg 5. Jag fick ansökningsblanketten på posten idag, betalade in avgiften och kommer att skicka in ansökan i morgon. Sen är det bara att vänta och hoppas att de inte har för många fikaraster på Transportstyrelsen. =) Handledarutbildningen gav i alla fall mig en tankeställare, det kan nog vara bra om jag fräschar upp mina kunskaper om vägmärken, trafikregler osv…

Familj, Personligt

På nyårsafton var vi hos Helen och Daniel i Bastasjö, väldigt trevligt! Helen är en mästerkock, hon lagade mycket god mat! =) Bilder finns nederst på sidan i galleriet ->

Har även lagt upp en ny sida med bilder från Senoren, kolla här ->

Boende, Personligt, Vänner

Stolt Anette med nya bilen!

I fredags var vi och hämtade vår bil, spännande på alla sätt och vis! Vi passade på att storhandla på City Gross bara för att vi kunde och idag tog vi en tripp till Vedeby bara för att vi kunde! Det är en sån frihet! Nu kan vi ta oss vart vi vill!

Det enda som är synd och en smula komiskt är att vi för tillfället inte har något garage. Vi har haft garage i några år, Fia och Kai hade sina motorcyklar i det innan de flyttade från stan. Sen har det stått tomt ett tag, därför var det helt naturligt för oss att låna ut det till bostadsrättsföreningen i och med renoveringen av fasad, fönster och balkonger. Föreningen behövde nämligen någonstans att ställa de inglasade balkonger som skulle rivas ner (för att kunna sälja vidare eller kasta dem). Inte visste vi väl då att vi veckan därpå skulle gå och köpa bil även om vi hade pratat om det! Nu får alltså röda faran stå på gatan i ett halvår innan vi kan testa om hon går in i garaget. Komiskt var ordet! =)

Nöjen, Personligt