Anette Kembring!

Tillbaka till nya sajten!

Navigera i arkivet
Blogg


Arvikafestivalen 2008
Onsdag, 9 juli 2008, 21:01:45

<- Föregående || Nästa ->

Sjunde gången i Arvika och det hör till traditionen att sammanfatta årets festival.

Bilfärd
Vi hyrde en bil och hämtade upp Jenny i Kalmar och begav oss uppåt landet, en sisådär 130 mil tur och retur. För variationens skull åkte vi mellan sjöarna (Vänern och Vättern) upp och rakt över landet mot ostkusten på hemvägen. Det är spännande att åka bil i runt 9 timmar...

Boende
I år bodde vi inte på Vandrarhemmet Sandalen (som varit tradition de senaste åren), istället bodde vi i lägenheter hos en gammal tant. Huset var vackert på utsidan, trädgården var lummig och mysig, men insidan var rätt sunkig. Nåja, vi hade tak över huvudet, sängar, dusch och toalett, sånt uppskattas när man, som i mitt fall, har bott i tält på en sopptipp ett antal år. Onsdagens förfest blev pratig och glad, vilket ledde till en snäll tillsägelse dagen efter. Tanten ville inte säga till oss under kvällen eftersom det lät som vi hade så trevligt, så hennes son fick säga till oss dagen efter. Nåja, ingen risk att vi skulle vara högljudda de övriga dagarna, då var det ju festival.

Vädret
Vädret var tryckande hett och soligt fram till lördagen då det kom en regn/åskskur som hette duga, mer om den längre ner. Och inget Arvika utan regn och lera, det hör liksom till, det var snarare konstigt att vädret var så fint fram till sista dagen.

Torsdag
» Familjen
Vaaaarmt! Familjen spelade under stekande hetta i tältet Apollo. Jag insåg (som på förra Arvikafestivalen) att Familjen är lite för hajpade för min smak. På tok för mycket popsnören i publiken! Men visst, vissa låtar med Familjen är trevliga.

» Dr Kosmos
Nej usch...

» Universal Poplab
Krister från P3 med sitt trevliga synthpopband. En spelning som gav mig ett fånigt leende på läpparna bara för att Krister är så übertrevlig mellan låtarna och musiken är smörigt gullig (även om den i vissa fall handlar om olycklig kärlek). Under en låt sprutades konfetti ut på publiken, bestående av bland annat små röda hjärtan... kan det bli smörigare än så?

» Håkan Hellstöm
Kärlek till skogen är Arvikafestivalens slogan, kärlek till Patric är min, så smöret fortsatte, jag följde med Patric till Håkan för kärlekens skull. Patric är förtjust i Håkans musik, det är inte jag, men jag är snäll och jag överlevde.

» Efterklang
Efterklang fick en chans på ca 1,5-2 låtar, inte bra... Skum dansk flumorkester. Nej tack.

» Firefox AK
Gäsp! Tråkigt. Inte min tekopp.

» Robyn
Hur tänkte arrangörerna? Robyn på näst största scenen? Hon borde stått på största. Apollo kryllade av folk, vi gjorde inte ens ett försök att ta oss in, vi såg en låt på avstånd, sen gick vi. Men så är inte Robyn så himla bra heller, enligt mitt tycke.

» Tantrum
Eh? Man kan uppenbarligen göra dålig hård synth med distad sång. Inte värt att stanna uppe för och vänta på. 3 låtars chans fick de, sen gick vi.


Fredag
» Assemblage 23
För ett antal år sen stod Assemblage 23 på Andromedas scen, då var de bra, men sången var värdelös. Och inget har förändrats. Assemblage 23 gör bra synth, men sångaren kan uppenbarligen inte sjunga live. Synd.

» Red Cell
Mums! Hårdrockare som bestämt sig för att göra hård synth/EBM/rauusynth istället och som gör det utmärkt bra. Sångarens skepparkrans måste oxå nämnas, hur cool som helst.

» Moonspell
Under Moonspells spelning satt vi i öltältet bredvid. En gång i tiden var jag gothare, en gång i tiden lyssnade jag på Moonspell. Men det var då det, de var inte alls så bra som jag minns dem. Men visst, de har antagligen förändrats och utvecklats åt ”fel” håll sen dess.

» The Crüxshadows
Jösses! Sämre sång får man leta efter! Musiken är någon slags crossover, synth och gitarrer och rock i ett, inget jag lyssnar på hemma. Men showen var i fall fall intressant med två halvnakna dansande tjejer.

» Suicide Commando
Vi valde Suicide Commando framför Kent. Valet kändes helt rätt, Kent har gått in i en trist vardagslunk, Suicide Commando kändes däremot som en energikick. Bandet består egentligen bara av sångaren, en väldigt karismatisk sådan som framförde sin smärta på bästa sätt. Hårt, brutalt och elektriskt.

» Rotersand
Ska väl vara någon slags futurepop/EBM/synth, men har en tendens att flumma ut lite ibland. Bra spelning dock!

» And One
Sist ut på fredagen, när tröttheten gjort sig påmind och ryggen sagt ifrån för länge sen. Men vad gjorde väl det, And One levererade med besked och Steve (sångaren) var på extra bra humör. And One fick mig att glömma smärtan i ryggen och glatt dansa med till deras tyska trevliga synth/synthpop.


Lördag
» In Strict Confidence
In Strict Confidence inledde lördagen, allt började bra, hård, tung synth, med lite klassisk falsksång. Men mitt under konserten brakade ovädret loss, regnet öste ner, det blåste halv storm och åskan dundrade på. Det värsta var att, trots att Andromeda har tak, blev vi sjöblöta, eftersom det inte finns några väggar på långsidorna och ovädret stormade in från sidorna. Konserten blev på något sätt mer mäktig med lite åska och dunder. Men efteråt var det mindre roligt, vi skulle ta oss ner till Apollo och fick springa och hoppa fram bland vattenpölarna. När vi sen väl kom fram visade det sig att Apollo var avspärrat. Snopet insåg vi att det kanske inte skulle bli någon spelning med Alice in Videoland och Combichrist. Vi valde att ta bussen in till stan istället för att få på oss lite torra kläder. Givetvis visade det sig sen att banden spelat, ca 35 minuter försenade. Jag blev duktigt ledsen över att missa Combichrist, ett av de banden jag sett fram emot mest, men vad ska man göra när ovädret har sagt sitt.

» S.P.O.C.K
Det blev inte så många band på lördagen, men S.P.O.C.K avslutade kvällen och gjorde den bästa spelningen av alla! Bättre avslut på festivalen kunde det inte bli. De firade 20-årsjubileum, tog in två av de gamla medlemmarna och spelade hit efter hit. Helt underbart fantastiskt! Och en underbar respons från publiken! För er som missat det, S.P.O.C.K spelar glad synthpop med rymdtema och har genom åren främst riktat in sig på Star Trek. Det var faktiskt S.P.O.C.K som en gång i tiden fick mig att börja titta på Star Trek, jag ville ju se vad de sjöng om. =)


Kommentarer (1)

Patric [www] 
2008-07-14 15:18:21
Det är kärlek det - att överleva en konsert med Håkan puss



Kommentera!

Stängt pga spamrisken!

Smileysarna finns på Klockantio Grafik