Tillbaka till nya sajten!

Navigera i arkivet
• Blogg

Emmabodafestivalen
Lördag, 2 augusti 2008, 20:21:49

<- Föregående || Nästa ->


Justice.

Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle sätta min fot på Emmabodafestivalen, men så blev det, tack vare bra bokningar. Emmabodafestivalen är en liten festival, de slog rekord i år med sina ca 5500 besökare (och det är lite för att vara en festival). En liten festival med ett stort hjärta och en gemytlig stämning hos besökarna, där så gott som alla är indiemänniskor. Den som hittar fulast kläder på mormors vind vinner, det gäller nämligen att klä sig så ”fult” som möjligt, helst ska det vara tantiga klänningar. Sen är det extra coolt om man tar på sig ett par gigantiska glasögon, bara de är stora, det behöver inte ens vara något glas i dem. Medelåldern ligger runt 16-20 år, så ni kan ju tänka er att vi kände oss som gamlingar... Patric fick till och med en fråga om han kunde köpa ut cigg åt en tjej... Det säger allt om åldern på festivalen och bekräftar dessutom att vi stack ut i mängden (och nej, han köpte aldrig ut några cigg).

Det som mer är annorlunda med Emmabodafestivalen är att campingen och festivalområdet är på samma ställe, folk campar alltså kring scenerna. I vanliga fall ligger campingen en bit ifrån festivalområdet, men inte här. Det innebär i sin tur att folk kan gå omkring med sin alkohol lite hur som helst, bara det inte är glasflaskor. I vanliga fall ser man några band och går sen tillbaka till campingen och festar lite. Men trots allt supande så såg vi inga bråk och folk var faktiskt där för att ha kul och lyssna på musik. En annan grej som var udda var att folk tog med sina campingstolar och satt och tittade på banden, mysigt.

Vi valde att enbart åka dit igår (läs fredag), festivalen pågår i tre dagar, men vi hade tur, alla de banden vi ville se spelade på fredagen. Det blev en bilfärd fram och tillbaka över dagen.

Hästpojken
Ett popband med svensk sång som Patric ville se. Inte mina favoriter, men de dög som underhållning.

Alice in Videoland
Alice in Videoland har vi sett ett antal gånger nu, en blandning av synth och rock med lite punkig attityd, electropunk helt enkelt. De höll måttet och gjorde en ösig och bra spelning.

Stereo Total
Ja jösses, flummigt värre, vi gick därifrån.

Slagsmålsklubben
Slagsmålsklubben är för mig ett sånt band som man inte sätter sig och lyssnar på hemma. Men oj ett sånt drag live! Vi har båda sett dem förr, men det här var den bästa spelningen med dem! De gör musik via bland annat C64, är ett helt kollektiv och står på rad på scen och bara öser ut låtar och dansar som tokar. De fick med sig publiken som glatt dansade till deras snabba, ösiga musik och det gav vid något tillfälle ståpäls att se alla toklyckliga ungdomar dansa omkring.

Gentle Touch
Smedbys finest brukar de kallas. Ja, tro det eller ej, de är från Smedby, samma håla som jag kommer ifrån. Men njae, de var lite tråkiga live och Gustav (sångaren) verkade nästan lite nervös på scen, så han var stel och trist. Det ”intressanta” var att så gott som alla låtar inleddes med en snygg synthslinga och man hann tänka ”åh, det här kan bli bra”, men slingan försvann och gitarrerna tog över. Musiken blev sen någon slags grötig blandning av Joy Division, New Order och The Smiths. Så tja, säkert jättebra musik om man känner sig deppig och tycker synd om sig själv, men live var det ett sömnpiller.

Zeigeist
Zeigeist såg vi på Arvikafestivalen 2007 och blev glatt överraskade. Deras musik kändes ny och fräsch och det var coolt att de både gjorde bra musik och hittade på konstigheter på scen. Vi fick efter den spelningen veta att Zeigeist är ett konstnärskollektiv som helt enkelt bestämde sig för att göra musik och göra något unikt varje gång de stod på scen. Musiken kan närmast jämföras med The Knife, det vill säga electro med speciell sång när den är som bäst. Så givetvis hade jag sett fram emot deras spelning igår, men tyvärr var det inte lika bra som för ett år sen. De hade problem med ljudet, det blev rundgång flera gånger och sångerskan sjöng falskt några gånger. De var inte heller lika spektakulära som de var för ett år sen, då showen kändes betydligt mer påkostad och snygg. Synd.

Justice
Bandet som fick Patric att vilja åka till Emmabodafestivalen, bandet som gjorde att han övertalade mig att följa med (även om jag inte var så svår att övertala). Justice består av två fransmän som är DJ´s och som mixar fram sin musik. Kom ni ihåg Mr. Oizo med hiten Flat Beat? Den gulliga björnen (eller vad han nu var) som rökte cigarr och satt och diggade vid ett skrivbord? Där har ni närmaste jämförelsen med Justice. När Patric har spelat detta band hemma så har jag diggat i smyg, så en spelning med dem var väl inte helt fel. Dock blev förutsättningarna fel för min del, det var sent, det var kallt, jag var trött och min rygg värkte. Med andra ord, hade förutsättningarna varit rätt så hade jag dansat loss fullständigt! Spelningen var suverän kort och gott.

Bilden på Justice när de vinkar adjö här ovan får symbolisera mitt adjö till semestern och till denna festivalsommar. På måndag är det åter till kolgruvan. Hej då sommaren, hej då semestern, jag kommer att sakna er!


Kommentarer (0)

Kommentera!

Stängt pga spamrisken!

Smileysarna finns på Klockantio Grafik